Om Höftledsdysplasi

Höftledsdysplasi eller HD är en skelettsjukdom där höftledsskålen och höftleden inte passar ihop. Den kan vara enkel- eller dubbelsidig och vid röntgenundersökning graderas den utifrån hur allvarlig förändringen bedöms vara. Ledpålagringar kan förekomma när höftledskulan och ledskålen inte passar ihop. Sjukdomen är vanlig hos många raser, främst hos större och tyngre. För att få registrera en golden retriever måste föräldrarnas höftledsstatus vara känd.

Det är viktigt att få vetskap om en hunds HD-resultat, både för ägaren i sitt handhavande av hunden och för uppfödaren vid urval av avelsdjur. Sjukdomen är ärftlig och kan i svårare fall leda till lidande hos den drabbade individen, men det är också vanligt att hundar inte visar några symptom på hälta trots att de diagnostiserats med HD.

När du ska röntga din hund välj en veterinär med god kunskap om höftledsröntgen. Tänk också på att din hund kommer att ges lugnande medel vid röntgen.

Genom våra uppfödaretiska anvisningar, avelsindex och valphänvisningskrav försöker klubben hålla nere frekvensen höftledsdysplasi. Detta sker bäst genom att enbart använda friska individer i avel, dvs. avelsdjur med A- eller B-höfter, alternativt HD C där kullindex vid parningstillfället är 100 eller över, och genom att välja bort avelsdjur som har många HD-drabbade släktingar. Att rekommendera är också att avelsindex generellt ska vara 100 eller mer i en parningskombination.

Höftlederna graderas i Sverige sedan år 2000 enligt följande:

A – normala höftleder grad A
B – normala höftleder grad B
C – lindrig dysplasi
D – måttlig dysplasi
E – kraftig dysplasi

Om hunden har ledpålagringar graderas dessa också i samband med röntgenundersökningen som antingen lbp (lindrig benpålagring), mbp (måttlig benpålagring) eller kbp (kraftig benpålagring).

Röntgengruppen på SKK rekommenderar att den hund som röntgas ska vara i god kondition och väl musklad. De rekommenderar även att avvakta med röntgen av höftlederna tills hunden är 18 månader, då ligamenten kan ha stärkts och slappheten i leden därmed minskat.