Om epilepsi

Golden retrievern är en av de raser som drabbas av epileptiska kramper. I Golden retrieverklubbens avelsstrategi läggs stor vikt vid att hålla andelen fall i vår ras låg. Andelen som får epilepsi ska vara lägre än genomsnittet för andra raser och så har det också varit under 2000-talet.

Epileptiska kramper kan vara förvärvade. Hunden kan exempelvis ha råkat ut för en skada och därefter få epilepsi, eller genom att inre organ inte fungerar som de ska kan epileptiska anfall uppstå. Skador på inre organ kan bero på ärftliga defekter och epilepsin blir då indirekt ärftlig.

Idiopatisk epilepsi heter den form som framkallar återkommande epileptiska kramper utan att det finns någon förvärvad skada eller defekt inre organ som utlöst epilepsin. Sjukdomen diagnostiseras genom att man utesluter att andra skador finns som kan utlösa hundens kramper. Idiopatisk epilepsi är ärftlig, men arvsgången för vår ras är inte helt klarlagd. Symptomen på sjukdomen kan vara hela registret från att hunden bara är avstängd från verkligheten en kort stund, med eventuellt små rörelser av olika kroppsdelar, till allvarliga kraftiga och ibland långvariga kramper.

Epileptiska anfall kommer nästan alltid när hunden är i vila. Om hunden haft ett epileptiskt anfall är det mycket viktigt att den får återhämta sig i lugn och ro utan att bli störd. I denna situation vet hunden inte vad den gör.

Det går ofta att behandla epilepsi framgångsrikt med medicin och hunden kan då med vissa restriktioner leva ett gott familjeliv.

Om din golden retriever diagnostiserats med epilepsi kan du informera klubben om detta genom att fylla i Hälsablanketten, som finns här på vår hemsida under Hälsa.