Om prcdPRA

PrcdPRA med europeiska mått

Det finns golden i hela Europa som bär på ett anlag för prcdPRA, som är konstaterat genom optigentest. Att ha ett anlag för prcdPRA innebär ingenting hälsomässigt för hunden. Det tål att upprepas att den anlagsbärande hunden aldrig kommer att bli sjuk. Däremot bör, om hunden används i avel, motparten vara testad och fri från anlag. Sedan gäller det för uppfödarna att läsa stamtavlor och se var det linjemässigt är ”fara å färde”. I framtiden hoppas vi att många testar så att vi har grepp om anlagsbärarna och inte behöver utesluta hela linjer.

Tysk databas
Tyska retrieverklubben har en öppen databas för tyska hundar liknande vår Goldendata. De hundar som är testade för prcdPRA finns i databasen och till skillnad från i Sverige ser det ut som att resultatet är officiellt. I Sverige är det upp till varje enskild person att låta resultatet bli officiellt, genom att sända in en kopia av resultatet samt hundens namn och registreringsnummer till GRK:s avelskommitté. Hos SKK registreras det inte!

Linjer i Sverige
En tysk kull med åtta valpar föddes 2007. Både pappan, Airborne Goldwings Esprit, och mamman, Coppers Sparkling Cop It Sweet, är anlagsbärare, vilket man naturligtvis inte visste vid parningstillfället. Av valpkullen är sju gentestade. Fem bär på anlaget, en har normalt anlag och en har dubbla anlag, dvs. en kommer troligtvis att bli blind så småningom.
Hanen är efter lika del nordamerikanska och engelska jaktlinjer. Vi vet inte från vilken sida anlaget kommer. Prcd-anlaget är säkerligen lika vanligt på både amerikanska och engelska jaktlinjer. Dock är det bara är ett fåtal hundar av engelska jaktlinjer som testas.
Modern har till ¾ utställningslinjer och därför torde anlaget komma från den ¼ jaktlinjer som finns. Särskilt med tanke på att längre bak i linjerna finns de jaktlinjer som påträffats bakom två av de svenska hundar som fått PRA, Larky LochNess och Larky Tutanchamon och danska Mike som gett ett PRA-fall. Samtliga linjer finns i Sverige. Dessutom finns Duvkullans Una som bär på anlaget.

Det finns alltså ett flertal hundar i Sverige, som är efter anlagsbärande linjer. Dock är enligt vad vi vet andelen testade svenska hundar låg, för att inte säga nästan obefintlig. SKK:s avelskommitté skriver så här: – Testet är väletablerat och mutationen är känd och därmed finns ingen anledning att ifrågasätta resultat från OptiGen. ….. Med den kunskap som hittills är känd vidhåller dock DNA-gruppen tidigare rekommendationer innebärande att det är angeläget att nära släktingar till kända anlagsbärare av prcdPRA testas. Testresultat finns då som underlag inför ett avelsbeslut.

Hellre testa än chansa!
De som tänker använda sina hundar i avel uppmanas analysera stamtavlor innan parningen och om det är någon misstänkt anlagsbärare i stamtavlan, hellre testa än chansa. Tänk då även på att de Larkyhundar som nämns ovan har, enligt en stamtavleanalys av professor Greg Acland vid Baker Institute (en av världens främsta PRA-forskare), bedömts ha en annan PRA-form än våra övriga PRA-hundar, möjligen prcdPRA! Dessa hundars förfäder kan alltså möjligen vara nedärvare av prcdPRA.

När ni testat skicka då även in resultatet till Hälsakommittén, så att andra får glädje av resultatet inför sin avel. Fortsätter den dåliga uppslutningen till gentestet medverkar vi högst troligt till att anlaget sprids i rasen och då dröjer det inte länge förrän vi får kullar med PRA – trots att vi nu äntligen har möjlighet att undvika det. Läs här nedan SKK:s avelskommittés senaste brev och därefter det som vi tidigare skrivit om ämnet.

Här nedan följer svaret från SKK 090217:
DNA-gruppen diskuterade GRK:s förfrågan gällande prcd-PRA och kunde konstatera att ett fåtal hundar är testade inom rasen. Det finns dock ingen anledning att ifrågasätta om golden retriever har prcd-formen av PRA. Svenska hundar av rasen har hos OptiGen testats med resultat ”anlagsbärare/carrier”. Testet är väletablerad och mutationen är känd och därmed finns ingen anledning att ifrågasätta resultat från OptiGen. Golden retriever har dock, förutom prcd-PRA, även annan form av PRA. Forskning pågår vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Animal Health Trust (AHT) för att skapa bästa förutsättningar för att hitta genen för annan form av PRA inom rasen.

Att ett DNA-test finns tillgängligt innebär inte automatiskt att testet är aktuell för rasen som helhet. Som tidigare konstaterats så talar det underlag som hittills finns för att den vanligaste formen av PRA inom rasen inte är prcd-PRA. Med den kunskap som hittills är känd vidhåller dock DNA-gruppen tidigare rekommendationer innebärande att det är angeläget att nära släktingar till kända anlagsbärare av prcd-PRA testas. Testresultat finns då som underlag inför ett avelsbeslut. Enskild hundägare till övriga hundar avgör själv om denne vill låta DNA-testa sin hund. DNA-gruppen hänvisar också till den informationstext som finns gällande DNA-test på SKK:s hemsida.

Vänliga hälsningar
DNA-gruppen
gm Helena Rosenberg

Ett genombrott för gåtan PRA, kom från ett litet företag i USA som heter OptiGen. De upptäckte den muterade gen som ger anlaget för sjukdomen. Genom ett enkelt blodprov kan man få svar på om en hund är anlagsbärare eller inte. Flera rasers blod testades och under resans gång insåg man att det finns minst två typer av PRA. Den typ av PRA som den upptäckta genen gav upphov till namngavs till prcdPRA (progressive rod-cone-degeneration). I dubbel uppsättning ger den PRA på bl a labbar, chesapeake och tollare, men den genen fann man inte vid analys av blodprov från PRA-drabbade golden. Vi står alltså fortfarande utan lösning på den typen av PRA, som uppträder på svenska golden.

I slutet av 2007 ögonlystes en goldentik av jakttyp i USA och konstaterades ha PRA. Hon gentestades och hade prcd-typen av anlaget i dubbel uppsättning. Båda hennes föräldrar testades så småningom och båda hade den muterade prcdPRA genen, dvs var anlagsbärare.

För att kartlägga omfattningen testar OptiGen gratis alla hundar med diagnosen PRA.

Duvkullans Menuette S17716/2005 testades som carrier under 2008. Vi trodde då att hon fått sitt anlag efter sin far, som har kanadensiskt påbrå (se stamtavla). Agneta Gudmundsson var snabb och testade hennes mamma, Duvkullans Una S47229/2002. Hon visade sig vara carrier till prcd-PRA. Vad vi i Sverige känner till är hon den första kända anlagsbäraren på engelska jaktlinjer.

I Sverige har vi ett färskt PRA-fall, Wintergold Kråk-Lek S54671/02, från huvudsakligen engelska jakliga linjer. Hunden har testats hos Optigen, men hade inte prcd-typen av PRA.

Vi i Hälsakommittén har kontaktat SKK:s DNA-grupp och fått följande råd:
» Där det är möjligt – låta undersöka nära släktingar till dessa anlagsbärare.
» Kartlägga om de anlagsbärande linjerna använts vidare i avel.

Linjer
I Nordamerika har man över huvud taget inte upplevt PRA på jaktlinjerna som ett problem och gör det inte nu heller. Endast två kullsyskon har fått diagnosen prcdPRA och därefter har en del konstaterats vara anlagsbärare.
Ser man på stamtavlorna hos de hundar som testats som anlagsbärare, finns det några namn som ideligen kommer igen och oftast upprepas i stamtavlan. Går man bakåt en bit hittar man gemensamma nämnare.
Ett par stora avelshundar har testats som bärare av den muterade genen och det är främst deras avkommor och nära släktingar som gentestas i Nordamerika och Europa. Vill ni veta mer om stamtavlorna, se länkarna som nämns nedan!

PrcdPRA nedärvs enkelt recessivt.

Innebörden av att en hund är anlagsbärare
Att en hund är anlagsbärare innebär inte att hunden är eller kan bli sjuk. Tyvärr är det inte alla som förstår att en anlagsbärare rent genetiskt inte kan producera sjuka valpar, så länge den paras med en hund som inte är anlagsbärare. Därför uppstår det oftast hysteri och spekulationer så fort ordet PRA nämns.

Vi kan bara hoppas att forskningen inom en snar framtid hittar den muterade genen för den typ av PRA som uppträder på svenska golden. Då kan vi, liksom övriga retrieverraser, genom ett enkelt blodprov kartlägga anlagsbärarna. Fram till dess finns bara alternativet att utesluta avelsmaterial som kan vara av stort värde för rasen. Det är beklagligt för det behövs en större genpol att ta av och speciellt då det gäller de jaktliga linjerna, som har en ganska snäv avelsbas.

Datalänkar
Tyvärr är det bara i Norden vi har öppna databaser som administreras centralt av kennelklubbarna och där alla har möjlighet att gå in och kolla veterinäruppgifter på en hund.

För att leta efter anlagsbärare för hundar utanför Norden finns två alternativ. Båda är enskilda och administreras privat. Den internationella databasen K9data och en tysk webbsida som initierats av Anita Hils på kennel Deep-Impact. Båda databaserna bygger på att det är enskilda hundägare som uppger hundarnas hundarnas resultat.

K9-data har domänadressen www.k9data.com. Gå in på den sidan och klicka på ”Search for dogs based on…, skriv därefter in prcd-Pra på honorifics. Då listas alla optigentestade hundar som finns i databasen. Ni måste själva gå in och kolla om hundarna är anlagsbärare/carrier eller fria/clear

Den tyska webbsidans adress är: www.kennel-deep-impact.de Klicka sen på ”ebkrankheiten beim golden” och sen prcd PRA ergebnisse. Du får då fram en lista på testade golden och där noteras om de är anlagsbärare eller fria.

OptiGen har en hemsida där man kan läsa om gentester raser mm: www.optigen.com

Gå in på databaserna och studera – det är intressant och lärorik läsning!